Västtrafik - Tidpunkten 2005
Var ligger Egypten?
Regissören Lars Andersson har varit med och drivit Teater Trixter i Göteborg sedan 1990, Så vad gör en sådan person när han får i uppdrag att arbeta med personalen på Tidpunkten, Västtrafiks upplysningstjänst för kollektivtrafiken inom Västra Götalands sammanlagt 49 kommuner?
– När jag kom till företaget var det mitt uppe i en omorganisation och det fanns en oro hos många i personalen, berättar Lars Andersson. Men trots det ständiga stressmomentet – Tidpunktens policy är att man aldrig skall behöva vänta mer än en minut i telefon innan man får svar – har jag aldrig varit med om att någon varit otrevlig i tonen. Tvärtom uppfattar jag dem som otroligt professionella i sin yrkesroll.
Efter observationsfasen på företaget valde Lars Andersson att arbeta på ett individuellt plan med dem som var intresserade. Det kändes viktigt att bidra med någonting positivt, som kunde ge kraft tillbaka. Utgångspunkten blev begreppet Resa: Vad betyder det att ta sig från en punkt till en annan, om det så är på kartan eller i livet? Vad gömmer sig i ortsnamn som fått associationerna att rulla igång när de dykt upp i kundsamtalen? Hur ser det till exempel ut i Köttkulla, en liten ort någon mil söder om Ulricehamn?
Det var trafikinformatören Lotta Söderkvist som länge haft detta ortsnamn i tankarna. Så en torsdagsmorgon åkte hon och Lars Andersson iväg på ett dagsäventyr som filmades av Lars. Under bilturen ställde han en massa frågor och Lotta beskriver det hela som en resa i det egna livet.
– Det fanns nog en ironisk eller humoristisk nivå när vi åkte iväg, säger Lotta Söderkvist. Men den försvann när vi kom fram. Det var så litet men också fint i Köttkulla. Mataffären hade slagit igen, men det fanns en klädbutik i vägkorsningen som sålde tröjor under torsdagseftermiddagarna, som en del av Käringarallyt. Han som stod i butiken trodde att Köttkulla betydde ”tjôta mellan kullarna”. I en trädgård stod en man i 80-årsåldern vars fru låg på sjukhus inne i Ulricehamn. När han hälsade på henne brukade han passa på att handla. Han trodde att de flesta som bodde i Köttkulla hade bott där i hela sitt liv.
Lars Andersson gjorde flera sådana här resor. En gick till Vargön där en av de anställda hade haft sitt första jobb, på pappersbruket. En annan gick till Litteraturgatan, en av Göteborgs längsta gator, där just den personen hade bott på flera olika gatunummer under sitt liv. Ytterligare en hade destination Egypten, men inte landet utan orten, som ligger en liten bit utanför Härryda och som döpts av knalle. Just denna resa kom att handla om existentiella frågor. Hon som ville besöka Egypten var bland annat intresserad av kvantfysik och teorier om att ”allting är överallt hela tiden”. Just när hon och Lars stod där och pratade kom det en familj förbi, som berättade att de har en svärson som kommer från Egypten.
– Det jag vill uppnå är att påminna också mig själv om varför jag en gång började med konst, säger Lars Andersson. Det berör djupt personliga frågeställningar. Missionerandet kring konsten tror jag inte på. Man söker sig till konsten för att man behöver den.
