Västra Skolan i Vara 2007
Små saker med stor betydelse
”Genom de övningar som Nils-Erik haft med oss har vi lärt att skärpa våra sinnen och bli mer uppmärksamma på detaljer i vår omvärld. Det gör att vi är mer närvarande här och nu och vågar bjuda på oss själva, även i mötet med barnen.”
På några av arbetsplatserna i Genklang har man valt att syssla med en konstform som konstnären vanligtvis inte är verksam i. Men det var aldrig aktuellt för bildkonstnären Nils-Erik Mattsson och Västra skolan.
– Nej, säger han, jag tycker att det skulle kännas konstigt att arbeta med något som jag inte kan. Jag har en kompetens som konstnär och den vill jag förmedla till personalen, därför att jag tror att de kan ha nytta av den. I början av projektet funderade Nils-Erik Mattsson ändå en del på vilken roll han skulle ha på skolan.
– Ett tag var jag nog både pedagog och konstnär, men så småningom blev det klart att det i första hand var konstnär jag skulle vara. Annars blev jag bara en pedagog bland andra pedagoger och det var inte så jag kunde göra mest nytta.
– Vilken effekt projektet får är förstås svårt att säga, fortsätter han, det kanske tar flera år innan man kan mäta det, men jag märkte direkt att det hände något i gruppen när vi började måla. En av aktiviteterna på Västra skolan har varit akvarellmålning.
– Det speciella med den aktiviteten var att den löpte under hela projekttiden, så att personalen fick möjlighet att återkomma till samma arbete och fördjupa och utveckla det. Styrkan ligger i upprepningen och att deltagarna får en möjlighet att vara – eller vila – i ett arbete under en längre tid. En annan aktivitet var det som kallades ”Teckna din dagbok”.
– Tanken är att personalen en gång i veckan bryter sitt arbete och snabbt gör en ögonblicksbild av sin omgivning, säger Nils-Erik Mattsson. Syftet är att de ska träna sitt seende, och att de ska upptäcka och berätta om sin vardag på ett enkelt sätt. Det får inte kännas krångligt, det tror jag är viktigt.
– En annan viktig aspekt är att den här aktiviteten löpte under hela projekttiden, så att man fick möjlighet att återkomma till samma arbete och fördjupa och utveckla det. Styrkan ligger i upprepningen och att deltagarna får en möjlighet att vara – eller vila – i ett arbete under en längre tid. Birgitta Ahlberg är rektor på Västra skolan. Hon ser Genklang som en viktig framgångsfaktor för skolan.
– Vi tror nog ibland att vi är mer kreativa än vad vi verkligen är. Genom de övningar som Nils-Erik haft med oss har vi lärt att skärpa våra sinnen och bli mer uppmärksamma på detaljer i vår omvärld. Det gör att vi är mer närvarande här och nu och vågar bjuda på oss själva, även i mötet med barnen. En annan positiv effekt av Genklang, menar Birgitta Ahlberg, är en ökad kunskap om hur bilder fungerar. Något som är en allt viktigare kompetens i vår bildrika tid då många av våra värderingar formas av de bilder som sköljer över oss dagligen. Läraren Ulrika Johansson vill också lyfta fram den insikt i den skapande processen som man fått.
– Vi ber ju ofta barnen att de ska visa och berätta om vad de gjort, men ibland kan det vara svårt. Jag tror att jag blivit lite mer lyhörd i sådana situationer, och lärt mig att ställa andra typer av frågor. Det handlar inte bara om att det är fint eller inte när man målar. Det är intressantare att fråga vad man tänkt eller vad man vill med en bild. Nils-Erik Mattsson ser just de här detaljerna, nyanserna som poängen med Genklang. Han tror inte att det är hans roll att förändra livet för människor, men kanske att förskjuta perspektivet en ning.
– Min filosofi är att små saker kan få en stor betydelse.
