Torsgårdens Förskola 2008
Modell för kollektiv kreativitet
”Genklang visar att konstnärer kan anställas just som konstnärer och göra nyttapå så kallade vanliga arbetsplatser. Konst smittar och inspirerar alla människor.Det är inget nytt. Men här har vi tagit den insikten på allvar.”
Gui Mallon beskriver sin första tid på Torsgården som en explosion.
– Det var helt fantastiskt, jag översvämmades av kreativa förslag, det var som att simma i ett hav av idéer. Min stora utmaning var att ta hand om all kreativ kraft som fanns på arbetsplatsen på ett bra sätt. Poängen med Genklang är just att jag som professionell konstutövare måste hitta sätt att samarbeta med icke-professionella konstutövare, i det här fallet personalen.
Han fortsätter:
– Det kräver att man hittar en slags gemensam mark. Då måste man också ha en lite annan inställning än den som varit dominerande i det västerländska konstlivet. Mindre elitistisk och mer demokratisk och inriktad på alla människors kreativa förmågor.
Mirja Lennerskog, barnskötare på Torsgården, tror att det finns en bra grogrund för konstnärliga projekt på en förskola.
– I alla fall här hos oss, säger hon. Vi är nyfikna och vana att prova nya saker, förhoppningsvis har vi lite av vårt barnasinne kvar. Sedan var det en bra matchning med Gui, vi har verkligen gått bra ihop.
Efter den första vågen av idéer, och efter att Gui Mallon hade genomfört intervjuer och en del kreativitetsövningar med personalen, kom man fram till att man ville göra en bok, som också skulle kunna bli en ljudbok och teaterpjäs. Det nya i idén var att man också ville utveckla ett sätt att skriva en bok kollektivt.
– Det har varit mycket spännande, intressant och faktiskt banbrytande, säger Gui Mallon. Det har varit en sant demokratisk process och jag tror att det vi gjort kan användas som en modell för kollektivt kulturellt skapande.
I all korthet har det gått till så att personalen delades in i fyra grupper med ansvar för respektive text, drama, bild och ljus. Grupperna tog fram förslag som man sedan röstade om i storgrupp.
– Processen är ju jätteviktig i Genklang, säger Mirja Lennerskog, men för oss var det också viktigt att det blev något konkret. Något som finns kvar efter att projektet är över.
Enhetschefen Carola Nord ser en rad positiva effekter av Genklang. Det handlar om ett ökat samarbete, en stärkt gruppkänsla, ökad kreativitet och att dolda talanger hos personalen lyfts fram.
– Men framför allt vill jag framhålla att det är viktiga kompetenser som tillför professionen mycket som har utvecklats under projektet, säger hon.
Gui Mallon tror också på en positiv effekt i det större perspektivet.
– Styrkan med Genklang är att man är i en kommun i flera år, det sätter avtryck på hela samhället och skapar en ny och öppnare mentalitet. Det är revolutionerande för kommunen, men också för sättet att se på kultur.
Han fortsätter:
– Genklang visar att konstnärer kan anställas just som konstnärer och göra nytta på så kallade vanliga arbetsplatser. Konst smittar och inspirerar alla människor. Det är inget nytt. Men här har vi tagit den insikten på allvar.
