Jungs skola och barnomsorg 2008

Synsätt som sätter spår

”Konst är ett bra sätt att skapa diskussioner och reflektioner. Genklang har utmanat oss och ställt frågor som vi inte varit vana vid och tvingat oss att ompröva vårt sätt att se och tänka.”

Visst har Vara satsat på kultur de senaste åren, inte minst med Konserthuset. Det konstaterar Doris Andreasson, chef för Jungs skola och barnsomsorg.

– Men om kultur verkligen ska genomsyra hela verksamheten är det minst lika viktigt med projekt som Genklang, säger hon.

Doris Andreasson tycker att det finns stora vinster med att samarbeta med en konstnär.

– Vi ska komma ihåg att Genklang är ett kompetens- och utvecklingsprojekt, säger hon. Det är personalens utveckling som är målet och kulturen som är verktyget. Fördelen med konst är att den sätter igång en process där vi själva måste vara aktiva. Kunskapsutvecklingen sätts på det sättet in i ett konkret sammanhang.

Hon fortsätter:
– Konsten är också ett bra sätt att skapa diskussioner och reflektioner. Genklang har utmanat oss och ställt frågor som vi inte varit vana vid och tvingat oss att ompröva vårt sätt att se och  
tänka.

Arbetsnamnet på projektet i Jung har varit Med ett annat öga. Det syftar bland annat på ambitionen att se sin omgivning på ett nytt sätt.

– Vi har utgått från samtal om bilder på våra möten, säger Nils-Erik Mattsson, till exempel om komposition, men det har lett oss vidare in i diskussioner om existentiella frågor.

Han fortsätter:
– Jag menar att formfrågor ofta är en bra utgångspunkt för innehållsfrågor. Genom att se på formen öppnar man sina sinnen och blir lyhörd för nya saker omkring sig. Det är fascinerande hur lite det behövs för att man ska sätta igång en spännande process.


Yvonne Blom, som ingått i projektgruppen, håller med om att Genklang gett nya perspektiv, inte minst på hur man kan förhålla sig till bilder.

– Det jag tidigare tyckte var självklart kan jag nu upptäcka nya saker och en djupare mening i, säger hon.


För att få tid till projektet har man i Jung bland annat avsatt tid på sina personalmöten. De anställda har också haft viss egen tid för arbetet. De har arbetat med kamera utifrån de två temana ”I rörelse och förändring” och ”En utflykt i det omedvetna”. Personalen har även haft en skissbok för personliga reflektioner i bild och text.


Ett viktigt och uppskattat inslag var besöken på Skövde konstmuseum och danska Louisiana. Genom
förberedelser och praktiska övningar fick besöken stor betydelse för projektets löpande samtal om konst.

– Jag vet att skolpersonal ibland kan dra sig för att göra något för sin egen skull, säger Nils-Erik Mattsson, men jag är säker på att det här också har en positiv inverkan på deras jobb i klassrummet. Jag vet inte exakt hur, men jag märker att Genklang sätter spår.


Han ber
ättar också att projektet satt spår hos honom själv. Rent konkret i en litografi, men också på mer abstrakta sätt.

– Det är fantastiskt att se personalen utvecklas och få nya sätt att samtala och förhålla sig på. I och med att jag försöker bjuda dem på det jag kan, får jag också en förändrad syn på min egen kompetens.


Doris Andreasson är säker på att Genklang ger positiva effekter.

– Jag tycker att vi förhåller oss till förändring på ett annorlunda och mer konstruktivt sätt, säger hon. Vi är annars vana vid att allt vi gör ska ge konkreta resultat och att det ska finnas tydliga mål. Genklang har visat att det finnas andra sätt att nå framgång på. Ett mer öppet och kreativt sätt. 

Konstnär
Nils-Erik Mattsson
Bildkonstnär

TILLT drivs av Skådebanan Västra Götaland. Verksamheten medfinansieras av Västra Götalandsregionen. Telefon: 031 - 60 82 10