Gatubolaget Göteborg 2002
stenläggarmusik och kreativitetslek
Från den samtida konstmusikens svårtillgängliga klangvärldar rätt in i Gatubolagets handfasta beslutsprocesser och konkreta ljudverkligheter. Man skulle kunna tro att det var ett stort steg att ta för tonsättaren Lars Carlsson. Men mycket av det han har arbetat med och genomfört under sin tid på Gatubolaget i Göteborg har rört sig om idéer och uppslag som han ägnat sig åt långt tidigare. Konsten mitt i det allra mest vardagliga. De enkla handlingarnas musik.
Fast här har visionerna fått en annan förankring och utformning förstås. Som konserten med stenläggarna som kommer att äga rum någon gång under sommaren 2003. Eller kreativitetskortleken som han skapat tillsammans med de anställda på Gatubolagets designavdelning, som en hjälp när man fastnat i något problem och inte vet hur man skall ta sig vidare. Eller Konstpausmailen, med bilder ur konsthistorien och tillhörande förklarande texter, som Lars då och då skickat ut till samtliga anställda.
– En viktig utgångspunkt har varit att få med så många som möjligt i den kreativa processen, säger Lars Carlsson. Det är någonting som man inte kan pressa fram, det måste få ta tid. Projekt av det här slaget kan lätt bli ytterligare ett stressmoment för de anställda och att jag som konstnär mest är i vägen. För att det skall fungera måste ett förtroende etableras. Som jag uppfattar uppdraget handlar det om hur man kan höja livskvaliteten på arbetsplatsen.
Gatubolaget är ett stort företag där de över 600 anställda har vitt skilda arbetsuppgifter. Alltifrån lapplisor och gatuarbetare till konsulter och entreprenörer på huvudkontoret i stadsdelen Hjällbo. Förutom de projekt som Lars Carlsson initierat har han också haft möten på olika platser i företaget där han berättat om sin syn på konst och kreativitet.
– Lars har smält in mer än vad jag trodde att han skulle göra, säger Bengt Svensson, biträdande affärsområdeschef på entreprenad. Men det har förstås med hans inställning att göra. Han har egentligen inte försökt att ändra något, utan utgått från den verklighet som finns. Gubbarna har jobbat på och så har Lars bara frågat vad de gör. Först var de kanske litet skeptiska, men när han väl började spela in ljuden från olika maskiner och arbetsredskap för att använda dem i sina kompositioner tyckte de att de var jättekul. De kände sig respekterade helt enkelt.
En förutsättning för det positiva utfallet har också varit Lars Carlssons egen driftighet. Han är uppenbarligen en person med en närmast outtömlig källa av idéer och visioner och hittar också sätt att genomföra dem. Själv talar han om ett individperspektiv, om hur väsentligt det är att väcka de slumrande kreativa möjligheter som finns hos alla människor och att konsten i den meningen skulle kunna ha en hälsobringande roll att spela i arbetslivet.
– Samtliga uträkningar och utredningar som gjorts visar ju att det är lönsamt att satsa på de anställdas välbefinnande, säger Lars Carlsson. Konstens betydelse i sammanhanget tror jag består i att man kommer in med fräscha ögon och upptäcker alternativa lösningar och möjligheter där det tycks som om allt är fastlåst.
